Allergisk hudsjukdom hos häst

Allergisk hudsjukdom hos häst

Allergisk hudsjukdom hos häst kan yttra sig som urticaria, atopi, sommareksem, foderallergi eller kontaktallergi. Vår kunskap om allergiska besvär hos häst är ännu i sin linda. Det finns emellertid många likheter mellan allergiska reaktioner hos häst och hos människa. Reaktionerna kan grovt indelas i två grupper:

• Antikroppsmedierad reaktion som utlöses av en bindning mellan antikropp och antigen.
• T-lymfocytmedierad reaktion som är en 2-3 dagars försenad reaktion eftersom den är beroende av vissa effektorceller (makrofager) och signalsubstanser (cytokiner).

Till den första gruppen hör så kallad Typ 1 hypersensitivitet. Kliniska symtom hos häst associerad med Typ 1 hypersensitivitet och IgE svar innefattar urticaria, culicoides hypersensitivitet, allergisk bronkit, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD)och systemisk anafylaktisk reaktion. IgE binder sig till en specifik Fсє- receptor som sitter på mastceller och på basofila celler. När en sådan mastcell eller basofil kommer i kontakt med ett allergen leder detta till en degranulering och frisläppande av ett antal inflammatoriska mediatorer, något som resulterar i en akut men kortvarig allergisk reaktion. Hos hästar har man visat att mediatorn histamin har betydelse vid culicoides hypersensitivitet och COPD. Även andra mediatorer som leukotriener och prostaglandiner är beskrivet vid anafylaksis och platelet aktivating factor är påvisad vid culicoides hypersensitivitet.
Allergi hos häst kan förekomma med eller utan klåda och manifestera sig som:

  1. Urticaria
  2. Atopi
  3. Insekts hypersensitivitet
  4. Foderallergi
  5. COPD (inte beskrivet här)
  6. Anafylaksi (inte beskrivet här)

1. URTICARIA

Etiologi

• Immunologisk (mastcells degranulering)
• Icke immunologisk (sol, tryckskador, kyla, ansträngning)

Utlösande faktorer kan vara:

• Mediciner
• Vacciner
• Foder
• Plantor
– nässlor, smörblommor

• Hypersensitivitet
– atopi, foderallergi, insektsstick/bett

• Infektioner

– bakterier, virus, svamp, parasiter

• Kontaktirritation
-medicinsk spray, pour on preparat, sadeltvål, växter på bete

Kliniska symtom

• Nässelfeberutslag (wheals), kliande eller inte, akuta eller kroniska
• Var som helst på kroppen
• Pälsen över utslagen kan resa sig
• Man kan göra en fördjupning med ett finger
• Kan indelas efter storlek och utformning

Diagnos
Urticaria är ingen diagnos, bara ett reaktionsmönster i huden. Grundorsaken hittar man i mindre än 25 % av fallen inom humanmedicinen. Det krävs en grundlig välplanerad utredning. De vanligast rapporterade orsakerna är: mediciner (Penicillin), atopi, foder, infektioner. En noggrann anamnes ( ex årstidsvariation!) är viktigt för utredningen.

Terapi

• Försök att hitta utlösande faktorer: mediciner, vacciner, infektioner, parasiter.
• Prednisolon 2mg/kg/dag i 3 -10 dagar, därefter varannan dag, därefter dosreduktion
• Underhållsterapi vid idiopatisk urticaria: hydroxizin (Atarax) ca 1-2 mg /kg 2-3 gr
dagligen kan försökas förebyggande
• Vidare tester

– Ändring av foderstat: bara alfalfa, bara timotejhö
– ALLERCEPT IgE test/intradermaltest
– Tryckinducerad dermatografism
– Isbitar på huden i 5 minuter för att bekräfta köld urticaria
– 30 minuters hårt arbete för att provocera ansträngnings urticaria

2. ATOPI

Detta är en genetisk disposition att göra antikroppar mot antigener i omgivningen (såsom husdammskvalster, förrådskvalster, gräspollen, ogräspollen, mögelsvampar). IgE binder sig till mastceller och basofiler i huden och luftvägarna, vilket leder till frisläppning av diverse mediatorer (histaminer, leukotriener, inteleukiner etc.).

• Extrinsic form: IgE-associerad
• Intrinsic form: ingen ökning av IgE (men klinik som atopisk dermatit)

Komplicerad, multifaktoriell, genetiskt predisponerad patofysiologi.

Kliniska symtom

• Klåda är det huvudsakliga symtomet. Detta leder till alla slags sekundära lesioner. Framför allt på öron, ansikte, ventrala abdomen och benen. Men även man, svansrot och dorsum förekommer. Hästarna biter sig, kliar sig mot inredning, stampar med hovarna och viftar med svansen.
• COPD (astma)
• Återkommande urticaria med eller utan klåda.
• Steril eosinofil follikulit.
• Tidig debut (1-6 år).

Diagnos
Anamnes, grundlig klinisk undersökning och uteslutning av relevanta differentialdiagnoser. Differentialdiagnoserna varierar med distributionen:
• Ansikte
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, Dermanyssus gallinae, förrådskvalster
• Öron
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, Psoroptes
• Halsen
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, förrådskvalster
• Manen
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, Psoroptes, löss
• Dorsum
-löss, foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet
• Svansrot
-Chorioptes, löss, Psoroptes, Oxyuriasis, foderhypersensitivitet,        insektshypersensitivitet
• Benen
-Chorioptes, Dermanyssus gallinae, kontaktdermatit, Strongyloides,   foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet

Årstidsvariation:

• Sommar
-insektshypersensitivitet

• Vinter
-löss, Chorioptes, skabb

Hästar kan ha atopi och/eller insektshypersensitivitet och/eller foderhypersensitivitet samtidigt.

Det är viktigt att utesluta alla andra orsaker innan man går vidare med en allergitestning. En allergitest kan inte ställa diagnosen atopi! Den kan bara användas för att identifiera allergenerna som man skall undvika eller alternativt använda i en allergenspecifik immunoterapi.

Vilken allergi-testmetod är bäst?

Intradermaltest

• Fördelar
-En väldigt sensitiv allergitestmetod
– Använder huden som testorgan
-Kan mäta eventuell senreaktion
• Nackdelar
-Falska positiva reaktioner är vanliga (extrakt kan innehålla beståndsdelar som leder till mastcellsdegranulering utan att patienten är allergisk mot denna beståndsdel, korsreaktioner mot kvalster hos de patienter som har skabb)
-Resultatet är beroende av det typ av extrakt som användes
-Extraktet  och interpretations (utrednings)kriterierna är inte tillräckligt  standardiserade
-Subjektiv, kan inte upprepas
-Ett ingrepp som kan indicera eller öka en IgE respons
-Patienten måste sederas och klippas
-Kräver erfarenhet för att tolka resultaten
-Kräver förvaring av extrakt med kort hållbarhet

In vitro allergitester

• Fördelar
-Mäter bara IgE bundet till mastceller (hög specifisitet, gäller ALLERCEPTTM)
– Objektiv och reproducerbar
-Kräver bara ett blodprov
-Praktiskt för ägare och patient
-Erfaren veterinär dermatolog hjälper till med tolkning av resultat och väljer ut allergener till immunterapi (gäller allergisystem i Norge och Sverige).
• Nackdelar
-Mindre känslig än intradermaltest
– Mäter bara potential för omedelbar reaktion
-IgE nivån kan minska utanför säsongen hos säsongsallergiker (falskt negativ)
-Äldre tester korsreagerar med IgG och kan ge falskt positiva utslag (gäller inte ALLERCEPTTM)

Vad är en ALLERCEPTTM test?
HESKA Corporation har utvecklat en mycket specifik metod för att kunna påvisa canin och felin IgE. ALLERCEPTTM testen untnyttjar alfa-kedjan av mastcells receptorn för IgE (Fсє R1α) för att påvisa allergenspecifik IgE i serum, istället för monoklonala eller polyklonala anti-IgE antikroppar. Denna receptor binder sig specifikt till IgE. Falskt positiva korsreaktioner med andra immunoglobuliner förekommer inte. Bara antikroppar som binder sig till receptorn blir påvisade. Eventuella andra antikroppar i serum som kan binda sig till allergener men inte till receptorn, påvisas inte. Dessa är heller inte relevanta i den allergiska processen. HESKA har bidragit med värdefull allergiforskning och utveckling av nya testmetoder de senaste tio åren.

Hur är det med hästen? I en studie där författarna har jämfört intradermaltest med andra RIA och ELISA tester visade receptor testen den bästa korrelationen med intradermaltesten (Lorch et.al AmVetMedAssoc, 2001;218).

Terapi
Kom ihåg klådtröskeln!  Använd kombinationsbehandling!
1.  Undvik de sjukdomsframkallande allergenerna så långt som möjligt. Hästen kan gärna flyttas till annan miljö, tex utebox. Använd foder och strö av god hygienisk kvalitet. Fodra helst med hösilage och använd pappersströ eller alternativt torv (eller möjligen den nya kombinationen av torv och spån). Se till att du inte får in flugor eller andra insekter i stallet. Låt hästen vistas ute när du ströar och sopar, vattna eventuellt stallgången när du sopar.
2. Schamponering en gång per vecka med milt schampo och balsam om det är möjligt. Om behov antiseptiskt schampo (klorhexidin). (Finns i VetriDermserien för häst)
3. Prednisolon kan vara nödvändigt under kortare perioder. 2 mg/kg/dag tills klådan är under kontroll (3-10 dagar), därefter varannan dag, därefter dosreduktion till lägsta möjliga dos.
4. Antihistaminer: hydroxyzin (Atarax) förefaller hjälpa mot klåda och urtikaria. Doser som rekommenderas är 1-2 mg/kg 2-3 gånger dagligen. Biverkningar som ses är trötthet och förändrat beteende.
5. Omega-3 fettsyror (tex Dr Baddakys fiskolja) har en synergistisk effekt med antihistaminer/steroider i den klåddämpande processen. Rekommenderad dos är 50 -100 ml fiskolja dagligen till en häst. Intresset är ökande.
6. Hyposensibilisering skall kunna fungera lika bra som för hundar. Det skall provas när inget annat fungerar, om besvären pågår mer än 4-6 månader om året. Proceduren är inte standardiserad. Protokollen måste anpassas individuellt.

3.    INSEKTS HYPERSENSITIVITET (Sweet itch, sommareksem)

Etiologi
Detta är den vanligaste av hästens allergiska hudsjukdomar:

• Allergisk reaktion mot spott från bitande insekter (Culicoides, Simulium, Stomoxys mfl)
• Typ I och typ IV hypersensitivitet
• Det finns 800-1000 Culicoides species i värden
• Genetisk och familjär predisposition (Islandshäst)
• Arabhästar, Connemara, Quarterhäst i riskzonen?
• CA 80 % av hästarna med kliniskt sommareksem är positiva på hudtesten, många reagerar mot två typer av insekter
• IgE antikroppar har betydelse vid insektshypersensitivitet hos häst
• IgE antikroppar mot Culicoides hittas bara hos hästar med insekts hypersensitivitet
• IgE Culilcoides specifika antikroppar kan inte påvisas hos hästar utanför säsongen när de kliniska symtomen är avläkta

Kliniska symtom

• Börjar vid 3-4 års ålder
• Familje och rasdisposition
• I Skandinavien som regel säsongsvariation
• Distrubition
-dorsalt (mest typiskt) eller ventralt eller en kombination
– klåda som börjar vid man, svansrot, kors och som sprider sig
-sekundära lesioner och hudinfektioner
-avvikande beteende
-viktsförlust

Diagnos
Differentialdiagnoser som under atopi (se ovan)

• Intradermaltest (80% visar multipla reaktioner)
• Hur fungerar in vitro tester? Det beror på testmetoden som används

Basofil degranulationstest (Immunologiska institutet, Hannover, D) ger goda resultat (80 % visar reaktioner) men kräver färskt blod (inte äldre än 24 timmar)

Heska Fс-epsilon receptor test (ALLERCEPT) förefaller också att stämma bra (70% visar reaktion) (studie under publikation)

Konklusion: man måste ställa diagnosen kliniskt och testa under säsong

Terapi
Denna består av insektskontroll och klåddämpande behandling
• Undvik kontakt, stalla in hästen från eftermiddag till morgon, insektstäcken typ Boett
• Starka fläktar i stallet
• Insektsrepellerande medel appliceras på eftermiddagen
• Dränera stillastående vatten invid betet
• Myggnät
• Knottrepellerande permetriner (ex Switch pour on och spray)
• Smörj på flytande paraffin eller mineralolja (barnolja)
• Behandla eventuella hudinfektioner som förvärrar klådan
• Prednisolon (se atopi)
• Antihistaminer (se atopi)
• Omega -3 fettsyror som stödterapi (se atopi)
• Hyposensibilisering med insektsextrakter kan prövas, men kan inte ännu dokumenteras tillräckligt bra. Vi har emellertid flera kunder som rapporterar att hästarna blir bättre under sommaren, när de hyposensibiliseras
4. FÖDOÄMNESHYPERSENSITIVITET

Hypersensitivitet (immunologisk) eller intolerans (icke immunologisk)???

Hos människor har de flesta matintolerans och inte matallergi.

• Ingen studie är gjord på vad som kan utlösa födointolerans hos häst.

Kliniska symtom

• Klåda och urticaria på huvud, hals, abdomen och kors.
• En del hästar visar bara svansklåda

Diagnos

• Uteslut differentialdiagnoser (se under atopi).
• Eliminationsdiet med ny proteinkälla i 4 veckor, så re-introduktion av det gamla fodret.
• Inga tillsatser, inget ”häst-godis)

Exempel: bara alfalfa eller bara timotej hö. Om man måste ge kraftfoder förutom grovfodret skall man inte ge blandningar utan ett rent sädesslag (till exempel bara havre). När symtomen lindrats så tillsätter man det ”gamla fodret”. En reaktion kommer att visa sig efter allt från 12 timmar upp till 7 dagar. Serologiska tester eller hudtester för foderallergi är värdelösa. Nästan alla hästar (även hundar och katter) får positiva utslag på dessa. De låter sig inte verifieras in vivo.

Terapi

• Undvik fodret som hästen inte tål
• Prednisolon har varierande effekt

Källa: Scott, D.W., Miller. W.H. Equine Dermatology, Saunders 2003

Marianne Melgren

Veterinär, svensk specialist i dermatologi